Stress är nära förknippat med det moderna livet. Enligt en undersökning upplever 74% av svenskarna att de har stressats mer under pandemin än vanligt. Stress kan påverka alla aspekter av livet, inklusive psykiskt och fysiskt välmående. Så hur kan man identifiera och hantera stress på ett hälsosamt sätt?

Vad är stress?

Stress är kroppens naturliga svar på hot, fara eller utmaningar. När vi upplever stress frisätter kroppen stresshormoner som adrenalin och kortisol. Detta är en evolutionär mekanism som förbereder oss för att antingen konfrontera ett hot (kamp) eller att fly (flykt).

I lagom mängd är stress nyttigt och hjälper oss att prestera. Men långvarig eller kronisk stress kan påverka hälsan negativt och leda till fysiska och känslomässiga problem.

Symptom på stress

Symptomen på stress kan vara både fysiska och psykiska. Vanliga tecken på att man är stressad inkluderar:

• Huvudvärk, spänningshuvudvärk
• Magbesvär, illamående, diarré
• Muskelspänningar och värk
• Trötthet, energilöshet
• Sömnproblem
• Nedstämdhet, lättretlighet
• Koncentrationssvårigheter
• Ängslan, oro
• Snabbare hjärtslag

Om dessa symptom kvarstår under en längre period kan det vara tecken på långvarig stress, som i sin tur kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar.

Orsaker till stress

Stress är en del av livet och kan uppstå av många olika anledningar, både positiva och negativa. Vanliga stressfaktorer är:

• Hög arbetsbelastning, tidspress
• Ekonomiska problem
• Familje- eller relationsproblem
• Händelser i livet såsom skilsmässa, dödsfall
• Hälsoproblem
• Stora förändringar, som att flytta eller byta jobb
• Oro för framtiden eller prestationsångest

Vissa personlighetsdrag och livssituationer kan också göra människor mer mottagliga för stress. Perfektionism, pessimism och låg självkänsla är exempel på sådana faktorer.

Effekter av långvarig stress

När stressen blir långvarig och kronisk kan den påverka hälsan på många sätt:

• Blodtryckshöjning
• Hjärt-kärlsjukdom
• Diabetes
• Depression och ångest
• Sömnsvårigheter
• Nedsatt immunförsvar
• Matsmältningsproblem
• Koncentrationssvårigheter

Långvarig stress kan också leda till beteendeförändringar som rökning, alkoholmissbruk, överätning eller social isolering. Dessa beteenden kan i sin tur förvärra de negativa effekterna av stressen.

Strategier för stresshantering

Det finns flera sätt att hantera stress på ett bra och konstruktivt sätt. Här är några effektiva strategier:

• Motion och träning - regelbunden fysisk aktivitet är ett bra sätt att hantera stress och ångest. Promenader, löpning, styrketräning och gruppträning är bra alternativ.

• Sömn och återhämtning - se till att få tillräcklig sömn och ta regelbundna pauser under dagen.

• Socialt stöd - prata med vänner, familj eller en terapeut. Dela dina känslor.

• Mindfulness och meditation - tekniker som hjälper dig att slappna av, vara närvarande och acceptera situationen.

• Organisera och prioritera - använd kalendrar, listor och målsättningar för att få struktur. Lär dig säga nej.

• Sunda aktiviteter - läs en bok, lyssna på musik, umgås, lag mat eller ägna dig åt ett hobbyprojekt. Hitta glädje i små saker.

• Professionell hjälp - vid allvarlig eller långvarig stress kan det vara bra att söka terapi eller rådgivning.

Det viktigaste är att hitta strategier som passar just dig och din livssituation. Testa dig fram till vad som fungerar bäst! Med tid och träning går det att lära sig hantera vardagsstressen på ett hälsosamt och hållbart sätt.